iskall, egoistisk..

iskall, iskall, iskall och egoistisk, det är den rätta beskrivning för mig i dagens läge har jag kommit fram till.
Jag har kommit till den okänsliga och iskalla perioden i mitt liv, där enbart jag står i centrum och jag känner ingenting för någon. På ett sätt är det skönt, för det hjälper mig att koncentrera sig och fokusera på saker som kretsar kring mig sm skolan,plugg framtid etc. Rätt skönt. Men det är inte i det den stora funderingen ligger i, utan; har ni aldrig känt att när ni varit med någon av det motsatta könet (iaf när man var yngre) typ strular pussas och tar på varann att det pirrar i hela kroppen man blir glad och bara vill ha mer mer och mer..? Det är väl en självklarhet för dom flesta, men vet ni vad, jag känner inget sånt längre, varken, glädje, sug efter nåt, nåt som pirrar i magen, you name it, Ja verkligen ingenting. Hur strange är inte det,.. när man heter Chantalle? Jag börjar iaf undra vad som är felet, det här kanske är början till en homosexuell lägning i framtid,. eller vem vet? Jag kanske borde prova på det med? Skämt å sido skämt å sido, jag är heterosexuell till 100%!

Och av en konstig anledning så känner jag mig oerhört glad och lycklig just nu (kanske bara för stunden som alltid), men det är för att jag känenr att jag kan uppnå saker just nu, få vad jag vill ha och bara leva ut.


Tänk att man kan bli så lycklig när man är själv och uppskattar sig själv. Gör det ni med,.