fundering

Är det försvarbart att syssla med saker som inte känns så jätteroligt? Man har inte något som helst emot spektaklet, men man är ju medveten om att det bara är tills vidare, 'til something better comes along. Om det inte händer alltför mycket spännande i vardagen gäller det väl helt enkelt att lura sig själv och elda igång en massa excitement, eller? Jag är fruktansvärt lättlurad, och det kanske är det som gör att man inte säckar ihop totalt av tristess.
Men jag kan även uppleva vissa höjdpunkter som verkligen gör att jag älskar mitt liv, så som att nå dit man vill.