övergrepp

Okej, som lovat så ska jag lägga korten på bordet..jag ska berätta vad som hände för några veckor sen som har ändrat min syn på killar,fest och det mesta. Det är inget jag vill hålla hemligt för jag har ingen anledning till det...


Jag var med om ett övergrepp för några veckor sen, men jag klarade mig ganska lindrigt ändå för att min mobil ringde hela tiden, så killen lät mig ta samtalet och då sprang jag iväg allt jag kunde.

Men det började så här: Jag var på en fest i Umeå hos någon bekant bara, jag var i stort sett ykter och hade baar druckit 2 glas vin. På festen var det massa folk som jag inte kände etc. och ville nstan gå hem för jag var sjuk också den kvällen, hade varit hemma från skolan och allt. Men 3 killar som var där, sa till mig att dom ska dra ut på krogen och frågade om jag ska med, jag svarade ja.. och vi gick. En av killarna sa till sina 2 andra killkompisar: vi ses på andra sidan, så han menade att han skulle gå runt en byggnad och komma ut på andra sidan. Han frågade om jag skulle gå med honom eller med dom. Och som ensam tjej tänkte jag att det är säkrare att gå med en kille än med 2 ifall nu nåt skulle hända så det gjorde jag.

När vi väl var ensamma började den där killen jag gick med trycka upp mig mot väggar, förska dra av mig kläderna osv. Och jag sa att jag inte ville flera gånger om men han slutade aldrig och ville inte släppa mig och blev bara mer och mer hårdhänt. När jag väl försökte få upp min mobil telefon så skrek han åt mig att inte röra mig eller håll käften, sen sa hana tt jag går ingenstans förrän jag sugit av honom. Jag vägrade iaf. Sen började han dra ner mig i buskar och verkligen dra av mig kläderna, jag kom inte loss, och allt gjorde bara så ont. När han inte såg lyckades jag nå min mobil, tryckte på gröna knappen 2 ggr för senast uppringt nummer som då var till stefan. Han svarade och jag skrek och la på för jag avr rädd att killen skulle se. Stefan ringde mig då om och om och om igen.. så killen lät mig ta samtalet, då sprang jag iväg, livrädd, grät och ville nästan helt och hållet dö!

Den helgen låg jag hemma hela tiden och bara grät, men jag insåg att det är nåt jag kommer få leva med så jag försökte göra det bästa av situationen. Så på måndagen gick jag till polisen och polisanmälde allt, och det enda jag visste var att killen var 20 år. Så polisen har ringt mig 2 grr sen dess och pratat lite etc. Så förhoppningsvis åker han fast! Förutom det blev jag skickad på läkarundersökning också efter att jag varit hos polisen för att se om jag inte fått några inre skador eller annat pga att killen varit så hårdhänt.


Nu har jag smällt det mesta, men det känns jobbigt fortfarande. Har en hel del underbara kompisar som alltid finns ör mig och det är jag glad för. Och jag vill bara varna alla tjejer där ute att vara lite mer försiktiga med vad ni gör, för att vad somhelst kan hända när man är som minst beredd på det. Och jag har alltid trott att om det skulle hända skulle jag slå ner dom, men nu insåg jag att det är lättare sagt än gjort. Kanske ladda upp med pepparspray ;)